061012: Slut i rutan?
Lars Ohly sken av skadeglädje
när han i riksdagens partiledardebatt gav regeringen titeln "kriminellas revansch i samhället". Det är givetvis allvarligt att kulturminister Cecilia Stegö
Chilò skolkat från tv-licensen. Men det verkligt allvarliga består i att hon inte upplyst Fredrik Reinfeldt om saken. Och med en sådan vingklippt kulturminister får regeringens kulturpolitik svårt att lyfta. Gissa om Reinfeldt i sitt inre kokar av ilska. Men han tvingas nu i offentligheten vända andra kinden till och ge Cecilia Stegö Chilò "en andra chans". De innersta bevekelsegrunderna för sitt licenskolk vet Stegö Chilò bara själv. Det händer att nyliberaler, annorlunda liberaler, anarkister och andra vägrar att betala sin licensavgift av ideologiska skäl; i protest mot "statstelevisionens tyranni". Och för vissa kan det kännas skönt att förpacka ren snålhet i ett paket med vackra ord om civil olydnad. En pikant detalj är att just Stegö Chilò jobbat som inrikespolitisk kommentator på licensfinansierade Sveriges Radio, som högeralibi mot socialdemokraten Björn Elmbrant.
För att verkligen se till
att de kriminella får sin revansch i samhället måste Cecilia Stegö Chilò visa att hon är en duglig minister, och att hon dessutom kan omsätta sina personliga erfarenheter i praktisk politik. Cecilia Stegö Chilò kan peka på hur enkelt det faktiskt är att licensskolka och det otidsenliga i att finansiera public service-medierna med avgifter, samt att använda stasi-personal som spionerar på folket med pejlingsutrustning. Den som försvarar avgiftsfinansiering av just SVT:s författarintervjuer bör också i konsekvensens namn förespråka avgiftsfinansierade bibliotek. Att just licenssystemet skulle garantera något slags oberoende från politikerna är rent nonsens. Precis som med andra skatter är det riksdagen som beslutar om tv-apparatskattens nivå. Och vem har då makten att utse styrelseordföranden i SVT? Jo, regeringen. I ren Berlusconi-anda utnämnde Göran Persson sin gamle vice statsminister Lars Engqvist till SVT-boss. En kulturminister måste slåss för public service och dess kvalitetssatsningar i ett medielandskap i blixtsnabb digital förändring. Klarar licensskolkaren Stegö Chilò detta?
I sak handlar
det om att samordna och slå ihop public service-företagens resurser och låta vinsterna från rationaliseringen gå till programverksamheten. Uppdelningen i Sveriges Television i och Sveriges Radio är rena rama stenåldern när distributionsformerna är digitala. Vad hindrar egentligen SR från att sända webb-tv på sin hemsida, mer än att det finns starka särintressen som bromsar detta? SVT:s desperata jakt på tittarsiffror, under det bisarra slagordet "bevara betalningsviljan för tv-licensen", hotar nu samhällsjournalistiken. Klarar verkligen licensskolkaren Stegö Chilò att bryta denna nedåtgående spiral? Hon kan i alla fall tacka sin regeringskollega för den andra chansen. Om det inte hade varit för Borelius barnflicke-äventyr, så talar mycket för att Stegö Chilò hade fått kicken av Fredrik Reinfeldt. Med den berättigade motiveringen att hon inte lagt alla obetalda tv-licenser på bordet framför honom. En minister som missbrukat sin statsministers förtroende brukar bli en svag minister.
Av Ledarredaktionen
ledare@expressen.se

