Skriv ut Skriv ut Textstorlek: Textstorlek 1 Textstorlek 2 Textstorlek 3

De tvingas sponsra facket och Persson

Fallet gäller fem icke anslutna byggjobbare som tvingats betala 1,5 procent av lönen till Byggnads.
Om de får rätt är vi alla vinnare, skriver i dag juristerna CLARENCE CRAFOORD och GUNNAR STRÖMMER.
Fakta

Clarence Crafoord och Gunnar Strömmer är jurister vid Centrum för rättvisa.
På semestern ska Clarence Crafoord följa slutspelen i fotbolls-VM på plats.
Gunnar Strömmer ska ta hand om hemmanet i Norra Ångermanland.

I förra veckan

lämnade fackförbundet Byggnads ordförande Hans Tilly under högtidliga former över en check på en miljon kronor i extra valrörelsebidrag till Göran Persson, statsminister och partiordförande (s). På ett plan är detta okontroversiellt. Fackföreningar har självklart rätt att engagera sig politiskt och ge ekonomiska bidrag till politiska partier, förutsatt att det är medlemmarnas vilja. Men ska även enskilda personer som aktivt har valt att inte vara med i facket tvingas att sponsra Byggnads och därigenom ge ekonomiskt stöd till ett visst politiskt parti?

Byggnads ordförande Hans Tilly lämnar över en check på en miljon kronor till Göran Persson.

Det är den frågan

som står i fokus när Europadomstolen i dag prövar det svenska systemet med så kallade granskningsarvoden. Fallet gäller byggjobbarna Tommy Evaldsson, Johan Svahn, Tonnie Hodell, Jonny Lindqvist och Conny Brandt. De arbetade tidigare på företaget LK Mässinteriör med att lägga mattor och golv till events och mässor. LK Mässinteriör är medlem i arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier och är därför bundet av det kollektivavtal som Sveriges Byggindustrier har ingått med Byggnads. Avtalet ger Byggnads en rätt att löpande granska löner för sina medlemmar. Denna verksamhet finansieras genom så kallade granskningsavgifter - arbetsgivaren betalar 1,5 procent av de anställdas bruttolön till Byggnads. Syndikalisterna, som är ett konkurrerande fackförbund till Byggnads, har sedan länge fått igenom att anställda som är med i andra fackliga organisationer än Byggnads har rätt att slippa granskningsavgifterna. Men av jobbare som inte är med i någon fackförening kräver Byggnads fortfarande 1,5 procent av lönen.

Systemet med

granskningsarvoden är en svårslagen kassako. Inför Europadomstolen har Byggnads försökt mörka storleken på intäkterna. Men en granskning av organisationens årsredovisningar tio år bakåt i tiden visar att det handlar om enorma belopp. Bara Byggnads avdelning ett i Stockholm - den avdelning som kräver pengar av Tommy Evaldsson, Johan Svahn, Tonnie Hodell, Jonny Lindqvist och Conny Brandt - har det senaste decenniet uppskattningsvis gjort en vinst på granskningsverksamheten på mer än 100 miljoner kronor. För den enskilde jobbare, som inte är med i Byggnads, innebär detta inte bara minskat löneutrymme. Det allvarligaste är att avgifterna fungerar som en förtäckt medlemsavgift. Man tvingas stödja en organisation som man aktivt har valt att inte vara med i - och som inte har några skyldigheter mot andra än sina medlemmar. Trenden i Europadomstolen talar för att Tommy Evaldsson, Johan Svahn, Tonnie Hodell, Jonny Lindqvist och Conny Brandt kan få rätt. 1996 friades Sverige av en oenig Europadomstol. Den gotländske restaurangägaren Torgny Gustafsson hade gått i konkurs efter att facket satt honom i blockad. Han hade vägrat att teckna kollektivavtal. Domstolen ansåg inte att Gustafssons fall skyddades av den negativa föreningsfriheten i Europakonventionen.

Men sedan dess

har den negativa föreningsfriheten - det vill säga rätten att inte vara med i eller stödja en organisation - gradvis stärkts genom Europadomstolens praxis. Senast, i januari 2006, fälldes det danska systemet med organisationsklausuler som gav LO-medlemmar förtur till jobb. Fallet drevs av en jobbare som inte var med i facket och en medlem i Syndikalisterna - båda missgynnades vid anställning. Samtidigt underströk domstolen att ingen ska tvingas stödja politisk verksamhet, vare sig direkt eller indirekt. I Sverige är granskningsarvodena dessvärre bara toppen av ett isberg. När stat och fack, eller fack och arbetsgivarintressen, gör gemensam sak sitter enskilda trångt. På byggföretagen MIPA i Höllviken och HGS i Linköping jobbar ägare och anställda tillsammans. De anställda är inte med i facket. De har bättre villkor än vad som krävs enligt kollektivavtalet. De slipper stressen med ackord. Ändå sätts företagen i blockad - en "rättvisefråga" om man får tro Byggnads.

Fack och företagsledning

på Hansen Conference & Event i Stockholm gjorde upp om avsteg från lagens turordningsregler vid uppsägning. Anställda som inte var med i facket fick sparken först och lägre avgångsvederlag än fackligt anslutna kolleger. I Skåne har skatteverket begärt revision av byggföretag som satts i blockad av Byggnads och i Jönköping har polisen och Transport genomfört gemensamma razzior mot utländska åkare som kör stormfälld skog.

Men i ett anständigt

samhälle accepteras inte kränkningar av seriösa och hårt arbetande företagare och anställda, som väljer att gå sin egen väg. Om systemet med förtäckta medlemsavgifter till Byggnads faller är vi alla vinnare. CLARENCE CRAFOORD GUNNAR STRÖMMER

Av Fjärde Sidan
fjarde.sidan@expressen.se

Publicerat 20 juni 2006
Uppdaterad 20 juni 2006
BLOGGBLOGGMed ledar- och debattredaktionen
Sök debattartiklar
Sök ledare