Eric Erfors: Jakten på skatten
Jag ser Martin Borgs
road-movie "1200 miljarder", en resa i Michael Moore-anda, om lättsinnet med skattemedel i bidragslandet Sverige och kommer plötsligt att tänka på Kalle Löwenberg, "näringslivschef" i Gotlands kommun. Borg åker runt i en amerikansk sheriffbil; en symbol för jakten på välfärdsstaten Sveriges alla goda gåvors givare och dess mottagare. I Ludvika där man bowlar tokbilligt i den kommunala bowlinghallen står Borgs utanför och tigger pengar för att rulla klot. "Nähä, det är ju din fritid och inte min", säger en Ludvikabo.
Borgs film är också
en hyllning till den skattefinansierade sjukvården som räddade hans liv. Vi får se hur han tatuerar in M54 på armen, den avdelning på Huddinge sjukhus där han vårdades för sin cancer. En underbar scen är när Borgs lyckas få den moderate riksdagsledamoten Tobias Billström att medge att moderaterna varit med och höjt partistödet eftersom valförlusten 2002 sänkte partiets ekonomi. Egenintresset ljuger inte. Som motbild till vinnarna i sjukskrivnings-SM - jämtländska Strömsund - använder Borgs den entreprenörstäta byn Trångsviken i grannkommunen Krokom. Problemet är dock att han missar en central poäng: hur många miljoner av offentligt företagsstöd har under åren pumpats in i denna jämtländska succéort? "Man utnyttjade de ekonomiska fördelar som fanns och finns inom EU-systemet och så sakteliga blev byn en attraktiv ort för nya företag" som Jämtlands drottning Margareta Winberg sammanfattat - och avslöjat - framgångssagan i Expressen.
Borgs åkte inte
till Gotland, men det gjorde jag i påskas och läste då om Kalle Löwenberg i den lokala affärstidningen "Näringsliv just nu". I egenskap av näringslivschef betalar han varje år ut närmare 10 miljoner kronor av våra skattepengar i företagsstöd. Visst, en del är EU-stöd, men då Sverige är nettobetalare så är det ingen grek eller britt som betalat 675?000 kronor till Tina Anderssons företag Gotlandsbrödet, i Tingstäde på norra Gotland. Näringslivschefen fastslog i tidningen att uppgifter om vilka företag som får miljonerna och vad de används till är belagt med absolut sekretess. Vi som står för notan får inte veta hur miljonerna används. Och de gotländska entreprenörer som vill starta eget riskerar ovetandes att möta en bidragsdopat företag.
Bidragstomten tror
också på tomten. I Gotlands kommuns regelverk står det att bidraget "inte får ha någon negativ inverkan på konkurrensen." För konkurrensneutralitetens skull måste då rimligen alla andra potentiella bagare på ön få 675?000 kronor. Många bullar för skattepengarna blir det. Kalle Löwenberg gillar möjligen att hemligstämpla och begränsa granskningen av bidragsbesluten. Det är nämligen han själv som bestämmer vilka företag som ska få stöd.
Jag ringer Löwenberg
som upplyser mig om att man numera (efter tidningsartikeln) kan få reda på företagets namn, men absolut inget mer. Statliga Nutek gör en helt annan tolkning av sekretesslagstiftningen. Nutek redovisar 99,9 procent av alla sina bidragsbeslut, enligt verksjuristen Magnus Wallde. Och han är inte nådig när jag berättar hur Gotlands kommun tillämpar sekretesslagstiftningen. - Min bedömning är att detta är juridiskt ohållbart, konstaterar Wallde. Och vad sade då Tina Andersson, hon med Gotlandsbrödet i Tingstäde? Jo, att investeringen nog ändå hade gjorts! "Fast det är ju alltid bra med hjälp utifrån."
Vid årsskiftet höjde
Gotlands kommun skatten med 50 öre. Förtexten på Martin Borgs film är den socialdemokratiske socialministerns Gustav Möllers bevingade ord: "Varje felanvänd skattekrona är en stöld av folket." Dags att ta sheriffbilen till Gotland?
Av Eric Erfors
eric.erfors@expressen.se
Upp
Gå till förstasidan