Skriv ut Textstorlek:

Ulf Nilson: Vi får sätta vårt hopp till USA

Ulf Nilson.

Bör en tiggare förbjudas

att inneha livsfarliga vapen? Samtidigt som den som är rik uppmanas att beväpna sig till tänderna? Eller annorlunda uttryckt: Är Nordkorea ovärdigt att ha kärnvapen därför att landet är så fattigt minst fyra miljoner invånare svalt till döds på 90-talet? Måste Iran förhindras från att få bomben därför att de styrande är islamistiska fanatiker, lika mentalt störda som den älskade ledaren Kim Jong Il i Pyongyang? Frågorna, som jag medvetet förgrovat, diskuteras med stor hetta i USA (där jag tillbringar några vinterveckor). Så gott som alla svarar att ja, det är orimligt att koreaner och iranier får kärnvapen.

Absolut. Jag håller med.

Samtidigt är det ju uppenbart för vem som helst att det inte på minsta sätt kan betecknas som rättvist att USA, Ryssland, Frankrike, Storbritannien, Kina, Indien, Pakistan och Israel får ha bomben, alla andra INTE. Den enes rättvisa är den andres orättvisa. Prästerna i Teheran som tror sig känna Allahs vilja, anser sig särskilt rättsinnade. Att den debatt jag skissat är praktiskt taget okänd i Sverige beror framför allt på ett faktum: Den svenska regeringen för att inte tala om oss, vanliga svenskar har inget som helst inflytande i världen. Det känns obehagligt, främst för dem som gärna skryter med vår moraliska storhet. Alltså låtsas man som om problemet inte existerar.

Eller rättare: Vi hoppas att USA

ska lösa det. Vi tilldelar amerikanerna ANSVARET och RISKERNA. Samtidigt som vi fnyser, gläfser och kritiserar den hemske Bush. Om en stor bit av världen plötsligt flyger åt helvete i en atomexplosion, har USA misskött sig. Inte européerna och inte svenskarna vi gjorde ju ingenting, inte sant? Händelsevis tror jag personligen att problemet är olösligt. Nordkorea kommer att bedriva hänsynslös utpressning den har just börjat! för att få ekonomiska och politiska fördelar, inklusive rätten för Kim Jong Il att förtrycka sitt folk efter behag. Men att angripa Nordkorea betyder Sydkoreas förintelse. Möjligt? Nej. Iran kommer att föra samma politik, alltid med förhoppningen att en dag kunna förinta Israel och fler judar än Hitler. Att byta Teheran mot Jerusalem/Tel Aviv? Möjligt? Nej, omöjligt? Andra länder kommer att känna sig hotade, inte minst när Kim Jong Il börjar SÄLJA laddningar runtom och Ryssland ser genom fingrarna med atomsmuggling. Resultatet: upprustning i Japan, Sydkorea och snart fler länder.

Så ser framtiden ut,

men det blir värre än så. Medan små och svaga länder som Sverige sticker huvudet i sanden (och hoppas att Den Store Busen ska fixa framtiden) ökas risken för att terrorister får händerna på kärnladdningar eller biologiska eller kemiska vapen. Med hjälp av politiska, ekonomiska, diplomatiska OCH militära medel kan USA kanske avvärja och uppskjuta de katastrofer som väntar därute. Men hur länge? Atombomben räddade världsfreden i många år därför att svampmolnet skrämde vettet ur rationella ledare. Men minnet av Hiroshima har längesen bleknat och hotet bytt ansikte. Människan är ett djur ett djur så klipskt att hon kunde uppfinna atombomben men fortfarande ett djur. Nog sagt.