Johannes Forssberg: Rädda nätet
Ska vi ha medborgerliga rättigheter eller räcker det med konsumentskydd?
Det är de avgörande frågorna när Europaparlamentet för andra gången röstar om telekompaketet den 5:e maj.
Internet är oskiljbart från våra liv. Utan det är vi stympade halvfigurer.
Telekompaketet bygger på en annan syn på saken, liksom så många andra direktiv från Bryssel. Trycket har varit hårt från branscher som tycker att ett öppet internet är dåligt för affärerna.
Genom en rad skrivningar öppnar det för ett villkorat och slutet internet. Ett "kabel-tv-internet", som många har kallat det. Där går all information genom ett filter. Vi får inte tillgång till det gränslösa internet vi känner. I stället får vi, som med kabel-tv, plocka ihop ett paket av tjänster till varierande priser. Vi kan inte träffas som vi vill, för vi har inte samma "paket", inte samma internet.
De rättigheter vi har enligt telekompaketet finns i våra avtal med internetoperatören. Det handlar om att få det paket vi betalar för. Vi har rättigheter som internetkunder, inte som människor.
Det inte bara låter som en mardröm. Det är en mardröm.
Men det finns fortfarande möjlighet att göra motstånd.
I kväll kommer Europaparlamentets ITRE-utskott att rösta om tillägg 46 (tidigare 138) till telekompaketet.
Tillägget slår fast att ingen får berövas sin internettillgång utan rättslig prövning.
Parlamentet godtog tillägget i sin första behandling av telekompaketet. Men när det bollades tillbaka till ministerrådet ströks det.
Det var Nicolas Sarkozy, president för EU:s dåvarande ordförandeland Frankrike, som höll i trådarna.
Han är nämligen begiven på att stänga av människor från internet. Den franska så kallade HADOPI-lagen - Sarkos baby framför andra - innebär att man stängs av från internet efter tre misstänkta fall av illegal fildelning. En nyinrättad myndighet står för bevisningen, i samråd med upphovsrättsindustrin. Utan rättslig prövning skärs människor bort från sina nätliv.
Så kan det snart bli även i Sverige om inte tillägg 46 röstas igenom i kväll. Centerpartisten Lena Ek har redan försäkrat att hon står bakom tillägget. De övriga svenska ledamöterna i ITRE-utskottet, Gunnar Hökmark (m) och Göran Färm (s), har varit märkligt tysta. De måste pressas medan tid är.
Telekompaketet är en bomb. Men innan den detonerar kan den göras mindre skadlig. Sista datumet för ändringsförslag är 29 april.
Nu gäller det att ligga på parlamentarikerna och förmå dem att få in fler skrivelser om internet som en rättighet.
Det är också viktigt att vi drar lärdom av de ändlösa repressiva direktiven från Bryssel inför EU-valet.
En parlamentsledamot har väldigt lite att sätta emot.
Vi är inte betjänta av beskedliga politiker. Vi måste skicka aktivister till Bryssel. Ännu kan internet räddas.
Av Johannes Forssberg
johannes.forssberg@expressen.se
