Finansexperten om vårbudgeten
Platser i praktik och i jobb- och utvecklingsgarantier ökas i år och nästa år.
- Fler arbetslösa kräver mer åtgärder i form av tillfälliga praktikjobb och utbildning. Om pengarna fördelas rätt kan de som är arbetslösa nu med rätt åtgärder lättare få jobb sen när konjunkturen vänder. Eller utbildas så att man kan få en annan typ av jobb.
Kommunerna får, som tidigare annonserat, 7 miljarder i tillskott för nästa år.
- Kommunerna tappar rätt mycket i skatteinkomster. Då måste de skära på den största utgiften - kommunanställda. Det går att motverka genom att skjuta in mer pengar. Sju miljarder i år och 12 miljarder nästa är en bra, rimlig åtgärd. Det största tappet för kommunerna kommer nästa år. Men man borde kanske ha aviserat detta redan i höstbudgeten.
Anslaget till ersättning till arbetslösa och till arbetslösa i åtgärder ökas med drygt 10 miljarder i år.
- Detta är den stora förändringen. Utgiften beror på hur många som blir arbetslösa. Regeringen har tagit till traditionella konjunkturåtgärder eftersom arbetslösheten går upp väldigt mycket. Det handlar exempelvis om anslag till Ams. Men erfarenheten är att det är ganska svårt att få bra användning av såna här pengar.
Avgiften till EU ökar med närmare 4 miljarder till 23,8 miljarder i år, mest på grund av kronfallet.
- Utgiften går inte att påverka. Det finns regelverk som säger hur mycket olika medlemsstater ska betala. Sannolikt har detta bestämts innan kronan gick ner. Då måste vi betala mer i kronor räknat eftersom euron blivit dyrare.
Anslaget för lönegaranti till anställda i konkursföretag ökas med 781 miljoner i år.
- Staten går in med lånegarantier. Man räknar med att fler företag kommer att gå i konkurs. Insatsen är för att anställda inte ska råka illa ut när företagen går i konkurs. Regeringens bedömningar ser ganska rimliga ut. Tror de tagit i ganska ordentligt, gjort bra.
Av Diamant Salihu
diamant.salihu@expressen.se
Upp
Gå till förstasidan
